allt jag nånsin önskar ser jag hos alla andra. men det är verklighet för mej nu. jag måste bara våga släppa på tyglar, och dra vissa lite hårdare. lära mej att jag inte missar livet för att jag väljer tvåsamhet. ser hur fint det kan va. hur fint jag mår när vi spenderar tid ihop. och va är det att va rädd för. hjärtat läker alltid. jag har redan berättat så mkt som jag aldrig nånsin skulle förr. kanske måste jag bara kasta mej ut i skiten och hoppas att nån fångar och inse att jag inte mister livet - jag väljer det