trött på att låtsas trött på avundsjuka trött på krav trött på missförstånd trött på missnöje trött på besvikelse trött på staden trött på vardagen trött på människor trött på falskhet trött på trötthet
i framtiden vill jag va den som lägger pengar på finare öl och resor. och tatueringar förstås. den som inte glömmer bort livet och stressar igenom det mesta för att komma till något nytt. och det börjar nog bli lättare med en sak i taget, men det är så svårt att säga åt hjärnan att hålla käften
när livet suger och folk försvinner eller jag drar mej undan så finns det ingenting bättre än hektisk musik med mycket trummor. förutom huvudvärken som efterklang av den hysteriska basen. ni fnyser men det är ärligt. om tolv dagar så lämnar jag den trygghet som nu faller isär framför mina ögon och jag vet inte hur framtiden ser ut men jag vet att det jag har nu är ingenting jag vill ha. jag ber om hjälp för första gången någonsin typ, men får en kall vägg och information som krossar mej än mer. hur ska jag bete mej? trött på teknologi och även att ses i verkliga livet för att allt är samma och alla säger samma sak. önskar att mitt hår växte fortare så jag slapp va så jävla ful. alla speglar är hotfulla och talar om för mej hur äckligt mina lår dallrar. men egentligen är allting bara resultatet av att jag är så hysteriskt ledsen just nu. vet varken ut eller in så jag håller det inombords (nej, jag pratar med mamma) och dansar till trummorna istället. det ni, det är nog livet ändå.
(och vem fan jag är eller kommer bli kan vi ju se i framtiden)
när världen faller framför dina ögon, under dina fötter och du vet att det är ditt fel. då finns det inte mycket som tröstar. inte mycket som hjälper. lindrar. så istället står fönstret vidöppet och den svala luften smeker dina blöta kinder. för vem har rätt och vem har fel, ingen vet. det är en balansgång men du tycks trilla igen och igen och igen. vindpustar kastar omkull dig, du vänder dig om för att se vem som är bakom och faller, du skyndar dig men snubblar och faller. du gör aldrig rätt och du vet inte hur det ska lösas någonsin. du letar efter något du känner igen, men allt är fel och du är fel. tryggheten ligger i vilan, men det finns inte tillräckligt med tid
