jag går sönder men häftas ihop igen. livet är ett virrvarr och jag ät mitt i det. försöker göra rätt val. bra val. vettiga val. långsiktiga val. ingenting stoppar mej nu, säger jag. sen faller jag. sen reser jag mej igen, borstar av smutsen och ler. fuck you, räcker långfinger. hatar alla, men älskar er ändå. jag brukade fråga vem jag sj är, men nu undrar jag vem ni är. det blir suddigare för varje dag, medan jag och bilden av mej blir allt klarare. jag kan nt ha kakan och äta den, men jag kan nt bestämma vilket som är bäst (och kanske är jag lite rädd, och mest av allt vill jag att du torkar mina jävla tårar)